I Sverige har vi en väldigt hög miljöpåverkan genom vår konsumtion. Det finns olika sätt man kan minska den miljöpåverkan. Ett är arbetstidsförkortning.
Det vi kommit fram till är att arbetstidsförkortning inte bara är nånting som kan få positiva effekter för dem med hög inkomst, men även för dem med lägre genom att spendera mer tid med vänner och familj och att de känner sig mer utvilade. De har högre livskvalitet jämfört med hur det var tidigare. Vi ser att det är ingen större skillnad mellan dem som har högre eller lägre inkomst. De får ungefär lika mycket upplevd livskvalitet.
Det här är viktigt därför att det motsäger den tidigare idén om att det bara är de med högre inkomst som kan få nytta av att gå ner i arbetstid. I tidigare studier har man tittat på personer som har det ganska bra ställt ekonomiskt som gått ner i arbetstid. I den här studien har vi ett större spann av olika inkomstnivåer och olika typer av yrken. Då kan man förstå bättre: Hur skulle det här kanske slå på en större samhällsnivå?
Ett problem vi såg i artikeln var att de med lägre inkomst upplevde större oro för sin framtida pension och även att klara av den ekonomiska biten i deras vardag. Ett alternativ till det är att låta folk gå ner i arbetstid med bibehållen lön. Det är oftast så man har gjort historiskt, men det gjorde man inte i det här fallet så det skulle kunna vara ett sätt att lösa en del av problematiken.
Ett annat problem vi identifierade var att folk blir mycket mer stressade på jobbet. Där skulle ett alternativ vara att man anställer folk för att täcka upp den bortfallna arbetstiden, som skulle kunna skapa arbetstillfällen.
Det vi kommer fram till är att arbetstidsförkortning kan få positiva konsekvenser vad det gäller miljö och det sociala. Men det är viktigt att ha i åtanke att det spelar stor roll vad det är för yrke man har men också hur man tar ut sin arbetstid. Det unika med forskningen är att vi kunnat kartlägga hur personer med olika yrken och inkomster upplever arbetstidsförkortning, vilket inte hade gjorts tidigare. Det har varit fokuserat på miljömedvetna personer som av miljöskäl går ner i arbetstid. Vi har tittat på personer som inte nödvändigtvis av miljöskäl går ner i arbetstid utan av andra skäl, och då kan man få en större förståelse: Är arbetstidsförkortning någonting för bortom den här miljömedvetna personen?
Det jag hoppas att det kan bidra till är att skapa en debatt kring arbetstidsförkortning. Tidigare har man pratat om ofrivillig deltid. Kanske börjar man prata om ofrivillig heltid i framtiden.