Det är lätt hänt att tänka att hållbarhet bara handlar om miljö och klimat men hållbarhet bygger på tre delar: miljö men också även ekonomi och sociala aspekter. Och de här tre delarna hänger ihop.
Miljömässig hållbarhet handlar om att minska vår påverkan på klimatet från exempelvis utsläpp av koldioxid. Det handlar också om hur vi använder våra resurser och hanterar avfall och också om biologisk mångfald.
Ekonomisk hållbarhet handlar om att skapa värde i form av vinst i företag och tillväxt i samhället, och även om affärsetiska frågor som att betala skatt, antikorruption och att förhindra penningtvätt.
Social hållbarhet handlar om att respektera mänskliga rättigheter och att skapa förutsättningar för hälsa, utbildning och välmående och också om att arbeta med en säker arbetsmiljö, mångfald och jämställdhet.
FN har definierat att en hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Jag brukar tänka på hållbarhet som att bruka utan att förbruka.
Att bruka naturresurser utan att förbruka dem, genom att använda förnybara resurser istället för fossila, som att använda biobränsle istället för olja, eller kartong istället för plast, så att det inte är på bekostnad av miljön. Att använda så lite som möjligt och att återanvända det som går. Att lämna sin tröja till second hand om den är hel eller till textilåtervinning om den är trasig. Eller att använda pengar på ett sätt på ett sätt som inte äventyrar ett företags ekonomiska ställning eller sin privatekonomi. Genom att spara pengar så att det finns för planerade och oförutsedda utgifter i framtiden. Eller exempelvis att ha en personalpolitik där medarbetare har tid till återhämtning och personligt välmående.
När de här tre delarna: miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet samverkar och stödjer varandra så förväntas det leda till en hållbar utveckling.