Ni vet det redan. Vi bor i ett land med ett klimat bestående av fyra årstider och vintern är alltid kall. Men under våra resor runt världen har vi fått chansen att upptäcka många av jordens andra klimat. Polarområdena är kalla, och nära ekvatorn är det varmt. Regnskogar är varma och fuktiga, och öknar är varma och torra. Men ni har säkert hört allt det här förut, eller hur? Klimat runt om i världen håller på att ändras och temperaturen ökar, men en kall morgon som idag så har jag lite svårt att tro på det här med global uppvärmning faktiskt. Visste du att det finns frågor i nästan varje steg inom diskussionen om global uppvärmning som kan förklaras genom kemi? Inte? Här kommer några exempel.
Jordens atmosfär kan liknas vid ett växthus. Och en av orsakerna till att vi har ett klimat som vi kan leva i här på jorden beror på att det finns gaser i atmosfären som kallas för växthusgaser. Känns ordet bekant? Ofta när vi hör om växthusgaser idag så kan det vara på ett ganska negativt sätt, men utan dem så hade vi faktiskt inte överlevt.
Luften i atmosfären består huvudsakligen utav två gaser, kväve och syre. Tillsammans utgör de här två gaserna mer än 99% utav atmosfären. I den lilla del som finns kvar finns det några gaser som vi kallar för växthusgaser. Till exempel, koldioxid, metan eller den vanligaste gasen, vattenånga. Och tillsammans orsakar dessa gaser något som vi kallar för växthuseffekten. Det är en värmande effekt utav jorden som upptäcktes av vår första svenska nobelpristagare, Svante Arrhenius. För att ta reda på mer sökte jag upp Johan Boman på Göteborgs Universitet.
De kallas för växthusgaser för att de är mycket bättre på att absorbera strålningen. Det är just molekylstrukturen som gör det, att de har den uppbyggnaden. För det mesta så är de mer än två atomer ihop.
Johan Boman på Göteborgs Universitet
Johan berättar att orsaken till att just växthusgaserna kan absorbera värme bättre än till exempel kväve och syre beror på deras molekylstruktur. Växthusgaserna absorberar värmestrålningen som får dem att vibrera och energin avges sedan som värme i alla riktningar. En del av värmen skickas tillbaka mot jorden och det här resulterar i en värmande växthuseffekt. Han berättar också att mycket av det vatten som är nödvändigt för liv för jorden skulle frysa till is om det inte var för växthuseffekten, och livet på jorden skulle förmodligen se väldigt annorlunda ut.
Så att växthuseffekten ska vi vara rädda om. Det som är diskutabelt nu då är den snabba ökningen utav den här effekten utav temperaturen.
Johan Boman på Göteborgs Universitet
Forskare har upptäckt att jordens medeltemperatur har stigit och är högre nu än den har varit på väldigt länge, men hur kan de veta det?
Okej, så nu är vi på en frusen sjö. Vi ska ta en närmare titt på isen. Kolla här, isen ser inte exakt likadan ut hela vägen ner, och det beror på att miljöförhållandena inte var exakt likadana när de olika lagren av isen frös. Så vad har det här med kemi och göra? Jo, på ett liknande sätt så kom forskare på att man kan titta på iskärnor från stora glaciärer.
Glaciäris smälter inte på samma sätt som vår sjö så småningom kommer att göra. Så genom att göra kemiska tester av isen på olika djup kan forskare ta reda på hur miljöförhållandena var när de olika lagrena av isen frös. Genom sina analyser har forskare kommit fram till att jordens globala medeltemperatur har gått upp. Man har också kunnat mäta att mängden växthusgaser som till exempel koldioxid och metan också har ökat. Och det här har fick dem att fundera på om inte temperaturökningen och växthusgasernas ökning kunde ha ett samband. Så genom kemi kan vi lära oss om växthusgasernas historia. Men skulle kemi också kunna hjälpa oss att begränsa våra växthusgasutsläpp i framtiden? Självklart!
Kemi är också väldigt viktigt i sökandet utav andra energikällor än fossila bränslen, och det här är ett exempel. Ni har säkert sett en solpanel förut, men nu pågår väldigt mycket forskning där man försöker ta vara på energin Tänk till exempel om man kunde göra de här många gånger mer effektiva än vad de redan är.
Forskare försöker också på konstgjord väg efterlikna växters sätt att fånga solenergin genom artificiell fotosyntes. Och man forskar också på nya sätt att använda växter och alger direkt för framställning av biobränslen.
Så vi har lärt oss, även om det är svårt att tro på under sådana här kalla dagar, att jordens temperatur stiger trots att det känns väldigt kallt. Och vi har lärt oss att växthusgaser är viktiga för att ge oss ett klimat här på jorden som vi faktiskt kan leva i, men nu tror man att de faktiskt också spelar en roll i att ändra på klimatet. Så kemi har en roll i hela den globala uppvärmningsdiskussionen, från att förklara dess ursprung till att hitta nya bra energilösningar för framtiden. Så ta hand om vår planet. Och kom ihåg, även om du inte alltid kan se det så finns kemi överallt.